PROT. 2026/27:4·SPRÅKET ÖVER TID
Samma kammare, ett nytt språk vartannat år
Jag har låtit en språkmodell analysera samtliga anföranden i riksdagen sedan 2002. Skiftena är stora: ett år präglas debatten av flyktingkrisen, nästa av pandemin, därefter av kriget i Ukraina. Orden byts ut i takt med kriserna.
Dra i reglaget, eller tryck play. För varje år: de ord som är mest utmärkande jämfört med alla andra år (samma metod, Fightin' Words, Monroe m.fl. 2008). Politikernamn och procedurord är till stor del bortfiltrerade.
EMU-folkomröstningen. Maxtaxa och buffertfonder.
Reglaget ovan visar vad som präglade varje år. Här är den andra rörelsen: enskilda ord över hela perioden. Vissa slår igenom och stannar, andra tonar bort. Andelen räknas per 10 000 ord, så att år med mer debatt inte väger tyngre.
På väg upp
ukraina
6.7 · 2022
Rysslands invasion, 2022
pandemin
6.9 · 2021
Covid-19, 2020-21
inflationen
3.1 · 2023
Prischocken, 2023
gaza
2.9 · 2025
Kriget bryter ut, 2023
kärnkraft
2.0 · 2023
Energidebatten återvänder
På väg ut
alliansen
3.5 · 2006
Alliansen upplöses, 2019
landsting
2.8 · 2009
Blev regioner, 2019
jobb
10.2 · 2015
Alliansens paradord tappar mark
arbetsmarknaden
5.1 · 2015
Mindre centralt i debatten
rut
2.2 · 2015
RUT-avdraget lämnar debatten
Vem äger en fråga, och har det förändrats? Här är varje partis andel av sitt eget tal som handlar om en given fråga, år för år. Välj en fråga och se linjerna röra sig, mot varandra eller ifrån varandra. Krympande avstånd mellan två partiers linjer är ett mätbart tecken på att de närmar sig varandra retoriskt, oavsett vad de säger om saken.
Andel av partiets ord som hör till frågan "Brott & straff", per 10 000 ord och år.
Kurvan visar hur olika partierna talar från år till år, mätt som skillnaden mellan deras ordförråd (Jensen-Shannon-divergens). Högre värde betyder att de talar om mer olika saker, ingenting om vem som har rätt. 2002 var skillnaden som störst; sedan dess har ordförrådet legat förhållandevis stabilt. Ingen dramatisk konvergens och ingen tydlig splittring; partierna talar i hög grad om samma kriser, om än med olika ord och, som föregående avsnitt visar, med olika tyngdpunkt.